Jag odlar i all tysthet i år. Inga trumpet fanfarer eller virveltrummor. Odlandet känns annorlunda i år, som om hela processen har en annan dimension. Även bloggandet känns annorlunda, mer tillbakadraget och eftertänksamt.
Minns när Anja, funderade i en kommentar, hur jag överhuvudtaget orkar blogga när pappa gått bort. Jag fick mig en tankeställare av den frågan, och en insikt att jag försöker låtsas att allt är som vanligt. Lite shock tillstånds aktigt kanske. Efter den insikten tog jag medvetet lite avstånd, och bloggade bara när jag verkligen orkade och hade lust.
Men odlat det har jag, i år. Plastbyttor med mina vinterodlingar ligger och huttrar i växthuset med broccoli, kål och sallads frön. Kikade in i växthuset idag, och blev helt ifrån mig när jag såg att Aster frön såg ut att börja gro. Hur kan det vara möjligt, så kallt som vi haft det en längre tid nu. Otroligt!
Man vänjer sig aldrig och blir varje år mäkta förundrar och imponerad av våren.
Blekselleri inne i köksvärmen, ny omplanterade. Valde omsorgsfult 9 stycken av typ 200 plantor...
