Blå-damen

Plötsligt blev det höst på allvar. Man hinner knappt hem från jobbet och tänka tanken att få något gjort ute in the Garden förrän mörkret faller in. Då irrar man runt i mörkret och hoppas att grannarna inte ska märka att den där trädgårdstoken yrar runt med sina smutsiga hinkar, elller vad hon nu sysslar med!

Det kändes kallt ikväll. Jag beslöt att rädda pelargonerna ikväll, för tänk om frosten blir hård inatt! In med dem i förrådet. Nå så enkelt var det ju naturligtvis inte. Före det hamnade jag ju att städa undan i förrådet för att få rum med pelargonkrukorna, och före det hamnade jag att städa det nya lidret för att kunna stuva in grejer dit från förrådet. Kedjereakionen ni vet.  

Jag verkar aldrig bli färdig i år. Jag hittar mer och mer att göra innan jag tar säsongavslutning. Nu är vi in i oktober och jag har mycket ogjort.

Blå-damen låg och solade idag, och verkade ha fått en riktig jämn och fin blå färg i höstsolen. Hon påstod att jag stressade. Jag? Stressa? Det finns väl inget som heter trädgårdssress?! Eller?

Min egen design, keramik skuplturen Blå-damen!