Jag brukar gå med trädgårdshunden Nessie längs en skogsstig, där även hästar rastas. Jag har några dagar spanat in några härliga högar med hästskit och tänkt tanken att ta med en påse och plocka upp "det där" och sätta i komposten. Det skulle vara perfekt för att få lite sprutt på komposteringsprocessen.
Mitt högre jag tyckte jag var fånig när jag påstod att det bara är gamla tanter som plockar upp skit sådär från vägarna. Ska jag gå en kilometer med en prisma-påse full av hästskit? Tänk om jag mötte någon? Det skulle kunna börja gå rykten i stan att "den där kvinnan som har den där trädgården, så har det har flippat för totalt. Man har sett henne yra runt i skogen, händerna fulla med hästskit" ... osv ...sen späder folk på och en fjäder blir till en höna. Obehagligt. Bara för en påse med hästskit.
Men, jag trotsade mina värsta farhågor, och tog med en prisma-påse på vår dagliga skogstur med trädgårdshunden Nessie. Det blev en full påse med skit. Severänt! Jag tror att det bara var en hästryttare och en häst som bevittnade synen när jag mockade in dyngan i prisma-påsen. Ha!
Nu ska dyngan in i komposten och få mysa till sig där till nästa år.
Ha en skit skön söndag alla gröna själar och alla andra själar! 
Inga kommentarer
Skicka en kommentar