Ros Divor

Atmosfären i mitt nya växthus (Lilla Ro'e) verkar ha varit god i vinter. De nyinflyttade ros-divorna verkar ha kommit bra överens. Även om det varit tidvis kallt, visar båda två tecken på liv, till och med tillväxt. De verkar ha gillat läget. Fantastiskt!

Innanför båda sidorna om växthusdörren grävde jag ner ca 25 cm breda rör. Till vänster om dörren står "Rose New Dawn" och till höger, en kanadensisk nykomling på marknaden med det vackra namnet "Rose Lucy Irene". Dessa två ska pryda ingången hade jag tänkt.

Nu ska vi bara hoppas att desaa två även ska trivas med varandra. Jag kan tänka mig att vänskapen sätts på prov när vardagen kommer emot med gröna larver, mögelsvamp, bladlöss...och sist men inte minst avundsjukan...den värsta sjukan av dem alla. Rosor och Pioner brukar drägla i smyg på de ståtliga nässlorna. Förbjuden kärlek. Ni skulle bara veta vilka intriger som utspelar sig i rabatterna. Du milde...

Tålamod!

Om det är något jag lärt har mig från trädgården så är det att ha Tålamod.

Vi trädgårdsmänniskor ser på framtiden på ett speciellt sätt. Vi ser framtiden i nuet. Vi planterar vårt äppelträd, i vetskapen att den kanske inte ger frukt förrän efter några år, och att det räcker årtionden innan den uppnått en ansenlig storlek.

Mossan växer inte när vi vill att den ska växa, den växer när det är dags, när tiden är mogen, när det är meningen att den ska växa. Vi kan påskynda och önska, men är det inte dags, så händer ingenting. Tålamod!

När vi började skapa trädgården för 9 år sedan hade jag bråttom. Bråttom att skapa den perfekta trädgården, för att få en fullbordad trädgård så fort som möjligt. Nu vet jag, att fullbordan inte har någon brådska.

Det är själva resan som är viktig, inte slutmålet. Så varför stressa för att få trädgården färdig. Det är meningen att du ska hinna se skönheten i din trädgård innan du nått ditt mål.

Njut av resan alla gröna själar och alla andra själar!

Hos mig har mossa en fristad!

Min skyddsängel jag gjort i keramik, på en bädd av mjuk mossa.

Årets uppstickare 2014

Vinnaren av priset "Årets uppstickare 2014" är utsedd. Vinnaren i år var så självklar att det inte fanns några som helst tvivel.

Det var en kall juni-morgon då jag hittade henne. En gul vårkrage. Hon stod mitt i rabatten, rak i ryggen och tog den plats hon förtjänade. Gul. Fantastisk. Enkel. Vacker. Kravlös. Oprovocerat. Oberoende, och framför allt Oplanerad!

Hon stod där som om det varit den självklaraste saken på jorden. Nu råkar det ju vara så att jag har en gul-fördom som jag inte är stolt över. Men denna vackra dam, fick mitt hjärta att smälta. Hon fick stanna så länge hon ville den sommaren, även om on var gul. Men hon fick inte sprida sina avkommor, där gick ändå gränsen.

Så låt mig presentera vinnaren till priset "Årets uppstickare 2014":

 

Vårkragen

Trädgårdisten

Jag har legat däckad med influensan några dagar, och då hinner tankarna snurra. För att förhindra att tankarna söker sig till självömkande tankar hur ont det gör i huvudet, eller i hela kroppen, för den delen, så försöker jag tänka på något konstruktivt och planerande.

Till exempel...

När jag ska presentera mig,  lite mera ingående, för någon, så behöver ordet "trädgård" framkomma. Trädgård är ändå en så stor del av mitt liv. Speciellt på sommaren bor jag nästan i trädgården så pass att trädgårdshandskarna växer fast i händerna på mig. Nästan.

Men hur förklarar man med ETT ord att man håller på med trädgård? Är jag en Trädgårdsmänniska, Trädgårdsodlare, Trädgårdsbrukare eller kanske en Trädgårdsidkare, Trädgårdsfantast  eller Trädgård:are?

Finskan har ju Puutarhuri och engelskan Gardener. Det säger ju allt. Har man Google translate att översätta Puutarhuri till svenska blir det: Trädgårdsmästare. Enligt Wikipedia betyder detta ord:

"Trädgårdsmästare är en yrkestitel för personer som är yrkeskunniga eller yrkesverksamma med skötsel och odling av växter." 

Alltså är jag ingen Trädgårdsmästare heller. Jag vill inte sätta mig över de som verkligen studerat till Trädgårdsmästare.

Nå vad är jag då. Ordet Trädgårdskonstnär låter fint och precis som jag ser mig själv. Jag tycker verkligen att vi är konstnärer. Vi arbetar med levande färger och ett levande material. Trädgården är min canvasduk. Så är det! Men om jag kallar mig Trädgårdskonstnär sätter jag mig över de som verkligen är konstnärer.. Inte kan jag i vardagstal kalla mig Trädgårdskonstär. Nej!

Beroendeskap av olika slag brukar ju sluta på "ist", tex Alkoholist, Nikotinist. Jag är ju trädgårdsberoende, så det skulle jag passa bra med "Trädgård:ist"...

Nä, bara att konstatera, vi verkar vara är en grupp människor utan identitet!

Det är sällan jag publicerar Ego-bilder, men här har ni "Trädgårds-fanatikern", eller var det "Trädgårdisten" i egen hög person... 

Egobilden är tagen av Teija Tuisku för tidningen Kotipuutarha

Tålamod!

Om jag lärt mig något från trädgården så är det att ha tålamod. Tålamod. Då menar jag inte ogräsbekämpningen eller kampen med sniglar. Nej, jag menar tålamod, i egenskapen att vänta. Vi trädgårdsmänniskor ser på framtiden på ett speciellt sätt. Vi ser framtiden i nuet. Vi planterar vårt äppelträd, i vetskapen att den kanske inte ger frukt förrän efter några år, och att det räcker årtionden innan den uppnått en ansenlig storlek. Mossan växer inte när vi vill att den ska växa, den växer när det är dags, när tiden är mogen, när det är meningen att den ska växa. Vi kan påskynda och önska, men är det inte dags, så händer ingenting. Tålamod!

När vi började skapa trädgården för 9 år sedan hade jag bråttom. Bråttom att skapa den perfekta trädgården, för att få en fullbordad trädgård så fort som möjligt. Nu vet jag, att fullbordan inte har någon brådska.

Det är själva resan som är viktig, inte slutmålet. Så varför stressa för att få trädgården färdig. Det är meningen att du ska hinna se skönheten i din trädgård innan du nått ditt mål. Njut av resan!

Annandag ♥ Vändag

Vi firade annandag vändag idag. Det gäller att alltid ha en orsak att fira, eller hur?

Jag önskar alla en bra Annandag ♥ Vändag denna vackra soliga söndag!

Vit Pärlhyacint! Ta in våren i ett glas!

Fifty shades of...

...Min Eden trädgård.

Det är ju Fifty shades of Grey på allas läppar nu. Jag såg själv filmen i går och tyckte att den gick i bokens anda.

Min trädgård har också "fifty shades". Jag försöker hålla färgnyanserna i vitt.blått.rosa. Förutom färgerna finns många andra nyanser i trädgården som inte är synliga för ögat. De osynliga nyanserna måste kännas in, tonas in... Jag hoppas att besökare  i trädgården ska känna in de osynliga nyanserna... andra frekvenserna... andra dimensionerna... och även intrigerna i rabatten. [Mitt högre jag tittar frågande på mig, men jag ignorer det! ] Under kategorin "Blom-Kåseri" kan ni läsa om de draman som kan utspela sig bland rosor och nässlor.

Ha en skön lördagkväll alla gröna själar och alla andra själar! 

Välkommen alla själar

Min blogg, och trädgården "Min Eden", återspeglar min personlighet, den jag är. I min blogg, skriver jag nästan enbart om trädgård. Min blogg är ingen ”life style” blogg där jag slumpvis ibland skriver om trädgård. Nej, det är 100% trädgård som gäller.

Bloggen, Min Eden,  handlar om växter, nya och gamla vackra föremål, med historia och själ. Skaparglädje! Bloggen handlar om nya erfarenheter, tankar, visioner och drömmar, och trädgårdströtthet. Bloggen handlar om att dela med sig av idéer och att inspirera andra. Kanske min blogg hjälper dig att se på din egen trädgård med nya ögon. Kanske väcker bloggen trädgårdsinspiration, och lusten att skapa en trädgård i din egen personliga stil. Jag hoppas det!

Jag har ingen utbildning inom trädgård. Jag besparar läsarna långa besvärliga tråkiga latinska namn på växter och besserwisser fasoner? Jag följer hellre trädgårdshjärtat än hjärnan.

Välkommen till min trädgårdsblogg alla gröna själar och alla andra själar!

Min Eden, en trädgårdsblogg skapad med glimten i ögat!

Nu har flyttlasset gått till Sevendays.fi portalen där ni i fortsättningen hittar mina blogginlägg. Man behöver ju testa något nytt ibland, ni vet...Jag har hållit till här i 8 år, så nu behöver jag vidga mina vyer, för hur länge återstår att se. 

 

Klicka er vidare till:

 

www.Sevendays.fi\MinEden

  |clic clic|

 

 

 

Gynnsamhetsprincipen

Jag är mitt uppe i den berömda boken "Alkemisten" av Paulo Coelho. Nu har jag fått en a-haa upplevelse, en naturlig förklaring på något jag tänkt och grunnat på nyligen. Ironiskt. Självklart. Of course!

När jag för ca 10 år sedan började hålla på med trädgård experimenterade jag hej vilt. Mycket sådant som inte alls borde ha fungerat, gick hur bra som helst då, men inte mera.... Det är inte samma lättsamma flöde som jag hade som nybörjare.

Men det finns en förklaring till det här fenomenet. Det kallas "Gynnsamhetsprincipen", nybörjartur i vardagstal. Enligt boken kommer man in i ett "flow" när man tagit ett beslut och följer det. Universum hjälper dig på vägen. Inspirerar dig, och ser till att du gör det som det är meningen du ska göra.



Citerat från boken:

“Det kallas för gynnsamhetsprincipen eller nybörjartur. För livet vill att du ska följa ditt levnadsöde”

Allt har sin förklaring! Läs boken!

Halleluja, de lever!

Jag tittade till min pelargonsamling i garaget för första gången denna vinter. Svalt engagemang och brist på empati kunde man tycka, att inte bry sig mera. Jo, men om jag får säga något till mitt försvar? Det vore ändå inte något jag kunde göra för att förbättra situationen. Hade de dött redan i november, så finns det inget som kan ändra på det, jag har inget annat ställe att förvara dem i.

Det här året är som ett test år, en barometer hur kall vinter de klarar av. Vilka krukor som det lönar sig att ha dem att övervintra i...osv. Ok, jag kunde ju faktiskt ha vattnat några gånger under vintern, men jag glömde visst...

Min stackars pelargonsamling var ingen vacker syn. Men Halleluja, jag tror de flesta har klarat vintern. Temperaturen i garaget har varit nästan -4 grader som kallast, jag hade ju glömt dörren på glänt de dagar det var -20, vilken miss!! Det hade kunnat kosta livet på hela samlingen.

Jag fick en rejäl utskällning och arga blickar av de pelargoner som fortfarande kämpade för sitt liv i styroxlådan, de påstod att jag inte brydde mig...

 

Jag ska gottgöra detta, jag lovar, förlåt...