Jag vill ägna detta inlägg åt en trädgårdsblogg-syster som nyligen gick bort, allt för tidigt.
Jag kände henne inte personligen men vi var en del av en helhet, en gemenskap.
Dikten "Allt är väl" tycker jag är väldigt fin.
Allt är väl Jag är Jag, Du är Du. Allt vi var för varandra, det är vi fortfarande. Kalla mig vid mitt vanliga namn. Tala till mig sådär som Du alltid gjort. Ändra inte Ditt tonfall, Håll sorgen borta från Din röst. Sluta inte skratta åt våra genensamma små skämt. Skratta som vi alltid har gjort. Var med mig. Le mot mig. Tänk på mig. Låt alltid mitt namn finnas med Er där hemma. Uttala det som ingenting hänt, sorglöst utan spår av skuggor. Låt livet gå vidare med samma innebörd som tidigare. Det går vidare därför att det måste gå vidare. Döden är ju ändå bara ett tillfälligt avbrott i vår gemenskap. Varför skulle du sluta tänka på mig för att Du inte längre kan se mig. Jag väntar på Dig någonstans väldigt nära. Allt är väl. |
2 kommentarer
Kaunis runo. Halaus.
Åhh så vackert Nina - vi går bara vidare till ett annat rum och en annan dimension när vi passerar gränsen men finns ändå med i de levandes medvetande.
Sörjer också en bloggsyster - vi kanske tänker på samma.
Ha det så gott !
Kram/Isa
Skicka en kommentar