Betongbänk av cement och hypertufa

Nu tog jag mig an årets näst sista projekt (man vet ju aldrig vilket som blir det sista projektet! )
.
Det började bli, nu eller aldrig, angående att gjuta en stenbänk, snön kommer väl när som helst.
.

- ♥ -
.

Ok, det gäller att vara välutrustad (och det är jag) när man ska till och blanda cement. Snygga handskar, stora hinkar, och välformade muskler. Det är jätte tungt att blanda!
.
.
Jag använde finbetong (färdig blandad) S-100, jag hoppas den är frostbeständig, men det visar väl sig ... När ni blandar till bruket med vatten, ta lite åt gången, av bruket och blanda i en stor hink...det gjorde inte jag första gången!
stonebench

.
Bruket är passligt tjockt när man kan skära i det, och den fallar isär i två bitar när man kör in mursleven under.
.
.
Jag har grävt fram en form direkt på marken. Vi har ju lerig jord, så det var lätt att forma jorden till en fyrkant. Jag byggde in träbitar på några ställen för att få både släta ytor och naturligt skrovliga ytor. En sten är ju inte helt slät, och jag vill att den ska se ut som en äkta uthuggen sten.

Nåja blanda blanda blanda ... och dit med lite armering ... blanda blanda blanda ... puh ... skit tungt!
Det gick åt 3 säckar (1 säck=25 kg) bruk för min form som är ca 40*100 cm och ca 10 cm hög.
betonipenkki
.
Till sist blandade jag även till lite hypertufa och tryckte in den längs kanterna och på ytan. Jag hinner knappast gräva fram min bänk i år, för det lär ta länge för den att härda i kylan. Men det gör ingenting, den får ligga kvar och mossa till sig, lika bra det!


.
Det som jag ännu ska göra är att ta fram lite levande yta, innan den blir stenhård. Ytan ska jag försöka måla och få den att se ut som en porig stenytan. Kan bli svårt!

..
--------------- to be continued --------------- .

Idébanken № 1(4)

It aint over until it's over ... ok, vi kan försöka intala oss att hösten är vacker och allt det där, men åhh vad vi sörjer att sommaren är slut.
.
Nu kan vi istället plocka fram alla fotografier från sommaren och börja spinna vidare på nästa års projekt. Jag ska visa lite av mina inspirationsbilder, och hoppas att någon får en aha-upplevelse!
.
Ok, varsågoda:
.
"b. i. l. d. . c. o. l. l. e. c. t. i. o. n. ... l. a . ..M. i. n.. .. E. d. e. n" ..№ 1
.
.
.
Min härliga antika stol, som jag fick för några fjuttiga euros, blev läcker med den vitmålade korgen full av vita minipenseer. It´s simply the best...som hesa Bonnie också tyckte redan på 80-talet, att less is more :) hm, då var vi där igen!

.
Det senaste projektet är kabelvindan, som också var en lyckad idé, dock mindre praktisk men det visar sig nästa år.
.
Vid husets framsida mot vägen har jag haft framme en hel del gamla rustiga själ-stinna föremål. De sägs ju att gamla föremål har en själ...så...
.
Vita minipenseer var årets stora hit! Fräscha snövita och blommade i massor. När de nästan blommat över i juli, och blev långa o ranglig, kapade jag av dem rakt av intill roten. Efter det kom de igen lika vackert.
.
Vattenkannan är min stora favorit. Inköpt på Indiska för något år sedan. Den använder jag på riktigt, den är tro det eller ej ett BRUKSFÖREMÅL (ett ord jag gillar!)
.
Min rostiga gamla cykel. Den hittade jag i ladugården på hemgården. Det är pappas gamla konfiramtionscykel. Nu står den ute i ur och skur och blir bara själstinnare och själstinnare!
.
Gamla galosherna ja...inga blommor trivdes där...om det berodde på frätande fotsvett eller trångboddhet, vet jag inte men...jag får nog leta efter större skor till nästa år!
.
Järnkrukan, är också den, en stor favorit. Den håller tyvärr på att vittra sönder i bottnet. Synd, därför planterar jag ej heller något i den, den får vara ett stilleben med krukor i.
.
Den gamla röda emalj-kasrullen, den har attityd. Röd krasse blev nästan too-much, men den blev en riktig blick-magnet.
.
Det blev lite onödigt mycket text nu, men varje sak har ju en historia att berätta liksom...
.
Det blir ännu 3 st "bild collection a la Min Eden"...
.

Hm...Meditate on this, I will...


.
Jag har läst på många bloggar hur alla skördat sina frukter, bär och grönsaker. Många visar sina egna syltburkar, saftflaskor, mos och gele'....lite avundjukt nog!
.
Jag har varken bärbuskar eller trädgårdsland, endaste ett nyplanterat äppelträd. MEN, nu har jag också skördat minsann, och inte vad som helst, utan vallmofrön!! Jag har hört man kan fixa till något riktigt gott av dessa också. Jag har lite dåligt med recept, verkar vara ett komplicerat "mönster" för man hittar det inte ens på internet...
.
Hm...Meditate on this, I will! (citat: Joda i Star Wars)
.
.
Om inget "sylt"-recept dyker upp, får jag väl spara fröna och odla mina härliga rosa dubbla gammeldags vallmona även nästa år!
.
PS. Tack alla för de mest härliga kommentarerna i det tidigare inlägget, jag satt här o rodnade nästan!
.

Less is more...

Ibland är det svårt att veta när "less is more". Jag fick en anonym kommentar, där personen ifråga tyckte att min blogg var fin men rörig. Det är toppen med konstruktiv kritik.
.
Jag har extremt svårt att hålla mig till en sparsam stilren avskalad stil. Det gäller väl allt jag gör. Men nu blir det väl bloggstädning antar jag...bort med allt "onödigt"!
.
På tal om städning...har ni höststädat ute? Usch det är ju det värsta som finns! Jag har tex aldrig förstått dethär med räfsning? Vadå...det är väl helt naturligt att löv, kvistar och barr ramlar ner. Varför räfsa gräsmattan, när all löv gör nytta där det hamnar! Räfsar jag, så gör jag det för att det hör till...suck...
.
Min kabelvinda är klar...thadaaaa...jag är ganska nöjd. Snyggare än min förra slanghållare i allafall, om den är mer praktiskt kan man ju diskutera.
.

.

Det får duga!


I fjol på hösten började jag och min fiskars-spade, gräva och gräva och gräva en grop för min Lönn, i den värsta leran...just därför måste gropen verkligen vara tillräckligt stor. Grävandet tog väl över en vecka.


.

.
Hela denna sommar har jag funderat o funderat hur jag skulle få till den här Lönn-cirkeln. Jag hade ingen som helst idé hur jag skulle "klä" den. Vanlig rundformad mursten var jag inne på ganska länge, men jag var inte helt säker. Jag avskyr nämligen mursten...men jag såg det som det enda alternativet.
.
Då kom jag plötligt på den tanken om man skulle mura små granit stenar, 10*10*10 cm:s stenar.


Sagt och gjort.



.
För 2 veckor sedan började jobbet. Och det var verkligen inte alls lätt! Det finns ju inte en sten som är lik den andra, så processen var ganska utdragen. Först tog det länge att placera ut och välja rätt sten, för att inte tala om murningen.
.
Jag är ändå lite stolt övar att jag har gjort precis allt själv. Gubben har inte haft ett enda finger med i hela trä-projektet. Jag tycker det är ganska skönt egentligen att man har en karl som inte lägger sig i trädgårdsarbetet förrän man går och ber om hjälp.
.

.

I dag fick jag murningen klart. Jag fyllde ringen med jord och täckbark. Det som är kvar är en krans av granitsten runt hela ringen i höjd med gräsmattan.
.
Då återstår att se om granit-ringen spricker sen av trycket från rötterna. Risken är stor, dessutom kan man väl diskutera om det ens blev snyggt...men för tillfället får det duga...

Ha en trevlig helg alla!
.